Mina föräldrar
Under hela min värsta tonårsperiod var de mina värsta fiender.
Jag hade en ständig kamp mot dem, om allting, alltid.
Men nu, efter att jag har bott själv i 3, 5 år. Ja 3,5 år helt sjukt
var länge sen det var jag bodde på källbygatan i mitt flickrum.
Så uppskattar jag dem högre än allt annat, jag älskar dem verkligen.
De har fått mig att bli den starka människa jag är idag. När jag tänker
tillbaka, förstår jag inte hur de vågade låta mig flytta 16 år gammal.
Samtidigt som jag förstår dem och samtidigt som jag tackar dem för
att jag fick chansen. För att de gav chansen till mig. Tack.
De har lärt mig att man alltid ska göra sitt bästa och alltid sträva högt,
och kanske det viktigaste av allt. Det är okej att förlora.
Genom att de har berättat sig väg till framgång, för ja. Jag tycker att
de är framgångsrika båda två. De har inte fått någonting gratis utan
jobbat sig dit de är idag. Visst har de haft flyt, men det har inte varit
bananskal hela vägen upp. Så har de inspirerat mig att studera till något
jag vill bli. Studera fast att det är jobbit och förjävligt mest hela tiden, för
att sedan aldrig behöva oroa sig för att överleva dagen. Det handlar inte
om att bli stjärnjurist eller hjärnkirurg, utan om att ha en stabil grund att
stå på. För är det någonting jag är tacksam över i min uppväxt är att den
har varit, stabil.
Min första kärlek
Vi gick i fyran eller femman, han var den coolaste killen i klassen och jag var kär i honom i smyg.
Lång och lite klumpig som jag var på den tiden visste jag att han bara tittade åt de spinkiga små tjejerna.
Eftersom vi gick i samma klass så var varje dag lite spännande, han var ju där, ni vet hur man var när man
var liten. Allting var pinsamt, så det var ungefär som att varje dag var lite pinsam.
Jag kommer i håg det så väl, vi var på väg ut på rast och en av de små spinkiga tjejerna stoppar mig innan
jag hinner ut på skolgården och frågar: Får Robin chans på dig? Jag blev helt paff, skojar hon tänkte jag.
Men visste samtidigt att jag vet tvungen att ta chansen, jag ville ju! Så då var vi ihop. Så lätt var det på den
tiden. Senare på kvällen skulle Frida ha Halloweenfest kommer jag ihåg och jag och Robin dansade hela kvällen,
och flera tjejer blev sura för att han bara dansade med mig. Jag däremot var nöjd, mycket nöjd.
Lista
Dag 01 – Presentera mig själv
Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Vad bjuder jag på för mat?
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Om det här vore min sista dag
Dag 07 – Vänner
Dag 08 – Favoritsaker
Dag 09 – Min tro eller livsfilosofi
Dag 10 – Bloggfavoriter
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – 10 saker du inte vet om mig
Dag 13 – En vanlig dag hemma hos mig
Dag 14 – Dåliga vanor och laster
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Första kyssen
Dag 17 – Barndomsminne
Dag 18 – Ett pinsamt ögonblick
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Mina förebilder
Dag 21 – Mina dåliga sidor
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Mitt hem
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – Det här är jag bra på
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Saker jag saknar
Dag 29 – Det här ska jag bli när jag blir stor
Dag 30 – 10 dödssynder
Torsdag
Om allt, om livet. Varför ska det finnas så mycket tankar vid
19 års ålder?
Vad ska jag göra i sommar? Vad i helvete ska jag göra, dags att
skaffa ett jobb. Ja, det är det. Men vart? Kanske ska ta en sommar
med min bästa vän Chatrine, men hörde det viskas om att damen
inte skulle jobba utan bara glida. Det är hon värd, det är hon. Men
jag har nog glidit klart. Eller så är jag värd en soft sommar efter allt
plugg slit? ;)
True
Februari
På sistone har det inte blivit som jag har tänkte så många gånger.
Livet är liskom upp och ned för det mesta nu förtiden.
När jag som mest inte vill skämma ut mig, när jag absolut inte vill
att något pinsamt ska hända, då händer det. Givet vis. Kan jag aldrig ha
flyt? Efter allt, kan jag inte få ha lite flyt i livet. Nej fan heller, så orättvist är det.
Pricken över i et var ju öven att jag kuggade den underbara marknadsföringtentan
för andra gången. Men jag är inte bitter jag.
Angel
En grym kväll blev det, mat och tårta och sen dans hela
natten med fina tjejer. Dock blev det nog lite mycket alkohol,
och på någotvis släpper ganska många spärrar då, så jag hann
med en fin lite dansmove och många skratt, men men vad gör
det om hundra år.
Efter lite plugg i dag ska vi käka tacos och ha det bra.
Sen har jag även planerat in en Khamns tripp, det ska
faktiskt bli mysigt.
stereo love
Idag till exepel var det stopp i duschen, eller ja det har varit
det ett tag, men det har inte varit någon pappa eller mamma
där och fixat det. Så, vad skulle jag göra. Hade lust att sätta
mig på golvet och börja gråta. Men sen tänkte jag, fy faaaaan.
Så skärpte jag mig, och så fixade jag det. Så nu känner jag mig
som 45 och oövervinnerlig. gott mos.
Det där med att bestämma själv är skit skönt när man vet vad man vill.
Men när jag inte vet det, när jag måste fatta ett beslut själv, då kör det
fan i hop sig. Jag vet inte hur många gånger, jag har ringt mamma och
frågat vad jag ska ha på mig, om jag ska åka någon stans eller inte.
Saken är ju den att hon oftast heller inte vet vad som är bäst, eftersom
att jag är så gammal att jag förstår innebörden av det jag ska göra själv.
Men på något vis känns det betryggande, ringa mamma. ofta och mycket,
om jag fortsätter med det kanske jag aldrig blir vuxen. Fan va skönt.
Bara ta allt som det kommer och med en nypa salt, leka.
Fredag
Veckorna går så fort nu förtiden, en vecka går på en kvart.
Det är både skönt och jobbigt, i tisdags fick vi veta att vi
har 40 timmars arbetsvecka för att klara av affärsredovisning.
40 timmar har jag inte läst affärsredovisning den här veckan,
tio på sin höjd, så jag har väl 30 timmar kvar att göra i helgen.
Kul.
Jag vill shoppa, kläder, kläder, kläder. Men det har jag inte riktigt
tid för. Försökte hitta några fynd förra helgen, men det gick så där.
Helgen blir lugn, men på onsdag blir det desto vildare.
Freeeedom
Jag Jenny och Sofia gjorde en impulstripp till Falsterbo och festade loss i Malmö.
Vi hann med Malmös bästa Mojitos, skaka rumpa på nån klubb och äta falafel.
Som förövrigt förvånade mig, det var skit gott. Ser såg vi oss om i Falsterbo och
Skannör, riktigt fint men vi hade dimma på vår lilla tur så tror inte att jag fick se
deras rätta jag, men förhoppnings vis kommer det fler gånger, till sommaren :)
Idag har jag börjat Högskolans svåraste kurs sa läraren, affärsredovisning.
Men skamm den som ger sig, jag ska fan klara av det här och jag ska bli
världens bästa mäklare. Bara man vill så kan man. Disiplin är a och o, som pappa
har tjatat, men det är honom jag tackar nu för fan vad mycket jag får gjort och
tid över till roligare saker än att bara plugga!
Sen måsta jag bara få skrika ut lite bantningshets, snälla sluuuuuuuuuuuuuuuuuta.
I var enda jävla blogg jag läser och varenda jävla tjej inkluderat mig själv. Börjar
på något sätt alltid banta på måndagar. Men nej, nej, nej vad dumt det är. Även förken
Lillja har börjat med sådana dumeter var tredje måndag kanske. Undra om man blir gladare,
undra om någon tycker om en mer? Nej. Nu har jag disiplinen och generna på min sida när
det gäller former. Vilket jag tackar för ibland och svär åt i bland. För tro mig, prövar man 20
par jeans och alla är förstora för att man inte har någon röv, eller när man inte kan utläsa på
tröjan om man är pojk eller flicka, då ångrar man måndagsbantandet.
Peace
Tisdag
Och jag funderar ärligt talat på varför jag sitter på min vita röv och pluggar. Just nu vill jag
glida runt, leva livet. Njuuuuuuuuta. Men inte då för jag ska begrava mig i kurslitteratur i två
underbara veckor. Efter de här två veckorna och de här tre jävla tentorna då ska det bli friiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiid.
I två dagar.
Alltså vad gör jag med livet? Det är en bra fråga, jag försöker bli begåvad men hur det går får vi väl se
om fyra år.
Nu ska det läsas och skrivas och nötas.
Nyårslöfte
Det är att aldrig aldrig aldrig mer falla tillbaka, och jag är övertygad om att jag klarar det.
För övrigt hade jag en otroligt rolig nyårsafton, mycket skratt och godmat med fina vänner.
Allt som fattades var bara Chatrine och Fille, nästa år kanske vi ska försöka samla ihop alla.
Det här året ska bli bättre än förra året.
28 December
Efter all jävla skit så börjar vinden vända. Det känns så jävla skönt och inte ha en ständig tegelsten på nacken.
Någon som kontrollerar och framförallt inte någon som är sjuk i huvudet som tar min energi. Fy fan vad skönt.
Men jag tror att efter allt detta så klarar jag nog allt. Jag kommer aldrig mer bli förvånad. Men jag kanske heller aldrig kommer våga lita på någon igen. Det sägs att tiden läker alla sår, det tror jag med. Det kanske bara var bra, nu har jag lärt mig att alla är inte som man själv är. Vissa föds utan samvete. Hur som helst sa jag till mig själv att jag aldrig aldrig aldrig mer skulle träffa nån jävla skit kille. Nu var det nog. Jag ska inte inte inte. Men vad händer då? jo givet vis dyker någon upp. Någon som framställer sig som väldigt bra. Men jag tror att skenet bedrar, men det får jag väl se.
Hur som helst har jag haft en oförskämmt bra Jul, nu när jag nästan känner mig vuxen skämms jag. Skämms över hur jag har det, tänker på alla fattiga barn. Men det är väl helt enkelt så att det är så olika och jag vet också att det hade kunnat varit värre, mycket värre. Jag är bara tacksam, så tack tack tack mamma och pappa för allt.
Efter all jävla skit så börjar vinden vända. Det känns så jävla skönt och inte ha en ständig tegelsten på nacken.
Någon som kontrollerar och framförallt inte någon som är sjuk i huvudet som tar min energi. Fy fan vad skönt.
Men jag tror att efter allt detta så klarar jag nog allt. Jag kommer aldrig mer bli förvånad. Men jag kanske heller aldrig kommer våga lita på någon igen. Det sägs att tiden läker alla sår, det tror jag med. Det kanske bara var bra, nu har jag lärt mig att alla är inte som man själv är. Vissa föds utan samvete. Hur som helst sa jag till mig själv att jag aldrig aldrig aldrig mer skulle träffa nån jävla skit kille. Nu var det nog. Jag ska inte inte inte. Men vad händer då? jo givet vis dyker någon upp. Någon som framställer sig som väldigt bra. Men jag tror att skenet bedrar, men det får jag väl se.
Hur som helst har jag haft en oförskämmt bra Jul, nu när jag nästan känner mig vuxen skämms jag. Skämms över hur jag har det, tänker på alla fattiga barn. Men det är väl helt enkelt så att det är så olika och jag vet också att det hade kunnat varit värre, mycket värre. Jag är bara tacksam, så tack tack tack mamma och pappa för allt.
Bal 2010
Onsdag
bajsbruna fräknar i hela ansiktet och en ojämn trosbränna.
Men hey, det börjar ta sig. Om jag fortsätter i den här takten
och add some b.u.s så ska det gå vägen.
Idag ska det pluggas svenska och matte. Jag har även inlett
mitt hemliga projekt. Dock är det inte så långvarigt. Vi får se
hur det går.
Snart kommer Catty och Fille ner och hälsar på mig och kollar
på min bal. Det ska bli mysigt, vi ska ha picknick sola på tylösand
och party party party! Love till er!
